Sidor

2009-06-14

lita aldrig på någon mer än dig själv.




jag är ju då hemma från ett soligt Bulgarien. Veckan har varit bra. lite trist med sur personal på hotellet men man kan väl inte få allt.

Det första jag läser när jag kommer hem är när mamma visar på aftonbladet att en 15årig flicka har blivit mördad under veckan. På min bästa kompis födelsedag till och med. Jag kollade på bilden och sa "synd.. hon va jävligt söt". sen gick livet vidare liksom och älskling kom hit och sov hos mig.

Nu ikväll fråga han om ja hade hört vad som hade hänt och då egentligen visste jag typ inget mer än att hon blivit mördad av en kille och en tjej som också var inblandad. Älsk länkade också hennes bdb och jag kollade lite där. Det var då en obehaglig känsla dök upp hos mig.. Vilken otroligt vacker tjej.. helt obeskrivligt osannolikt.. Jag klickade mig vidare till hennes närmsta vänners bilddagböcker & ser på det datumet att alla lagt upp bilder på henne. Det var då de första tårarna kom.. Så fint. De länkade en blogg som de gjort till minne av sin bästa vän. http://minneavtherese.blogg.se/ . Jag läste igenom varenda inlägg, såg bilderna och då kom floden av tårar.

Det har hänt så mycket efter min sorg här.. mord.. en kille som dött. Men ingenting har berört mig, mer än det här. Jag lider otroligt mycket med alla som blivit offer i alla mord och dödsfall. Men det här mordet var nog det som nuddade mig. Den obehagliga känslan av rädsla kom tillbaka, det kändes precis likadant som när polisen var här och berättade att min pappa dött. Det stora hatet mot de här 2 personerna nu som ligger bakom mordet är otroligt stort. Hade det inte funnits någon gräns hade jag gladerligen dödat båda två! hur man kan göra någonting så fruktansvärt dumt och egoistiskt är oacceptabelt och svårt att förstå. Jag blir arg, irriterad, förbannad och plågsamt ledsen.

.. men jag beundrar stort.. hennes otroligt fina vänner och vad de gör. Att orka göra en sån fin blogg är stort i sig. Att läsa den är så fint. jag känner er sorg, jag vet hur det känns att förlora någon så nära. Man förstår inte att det har hänt och när man väl inser det i vissa tillfällen får man panik. Det är vid sånna här tillfällen man säger, " det händer inte mig " ...
jag beklagar eran stora sorg. när man inte vet vad man ska göra mera.

lägger in en extra tanke på min pappa nu. när paniken kommer och man inser att det är sant, det är då man förstår att världen aldrig kommer bli den samma. det finns inget hopp längre.

Inga kommentarer: